Riskspridning: varför man sprider sina investeringar

Riskspridning är ett grundläggande begrepp inom investeringar, men det kan lätt låta mer avancerat än det är. I praktiken handlar det om att inte lägga hela sparandet i en enda aktie, fond, bransch eller marknad. Den här artikeln förklarar vad riskspridning betyder, hur man kan tänka i praktiken och vilka risker diversifiering inte kan ta bort.

Kort svar: vad innebär riskspridning?

Riskspridning innebär att fördela investeringar mellan flera olika innehav, tillgångsslag, branscher eller geografiska marknader. Syftet är att minska beroendet av att en enskild investering utvecklas väl. Om ett innehav går dåligt kan andra innehav i portföljen i vissa fall utvecklas bättre eller påverkas mindre.

Det betyder inte att risken försvinner. En bred portfölj kan fortfarande minska i värde, särskilt när stora delar av marknaden faller samtidigt. Riskspridning är därför inte ett skydd mot alla nedgångar, utan ett sätt att begränsa vissa typer av koncentrerad risk.

Vad är riskspridning i vardagliga investeringsbeslut?

Anta att en person äger aktier i ett enda bolag. Då påverkas sparandet mycket av just det bolagets försäljning, ledning, konkurrens, skuldsättning och marknadens syn på bolaget. Om bolaget får problem kan en stor del av sparandet påverkas samtidigt.

Om personen i stället äger flera bolag i olika branscher blir utfallet inte lika beroende av ett enda företag. Ett industribolag, ett läkemedelsbolag och ett dagligvarubolag kan påverkas av olika faktorer. De kan också påverkas olika mycket av räntor, konjunktur och valutaförändringar.

Riskspridning kan även ske genom fonder. En fond kan innehålla många värdepapper, vilket gör att investeraren indirekt äger små delar av flera bolag eller obligationer. Hur bred riskspridningen faktiskt blir beror dock på fondens inriktning, antal innehav, geografiska fokus och vilka typer av tillgångar den får placera i.

Hur sprider man risk i praktiken?

Det finns flera nivåer av riskspridning. De hänger ihop, men de löser inte samma problem.

Spridning mellan flera enskilda innehav

Den mest grundläggande formen är att inte vara beroende av ett enda bolag eller en enda obligation. Fler innehav kan minska den bolagsspecifika risken, alltså risken att något särskilt händer i ett enskilt företag.

Exempel: En portfölj med fem aktier i samma bransch kan fortfarande vara känslig om hela branschen får problem. En portfölj med fler innehav i olika branscher kan ha lägre beroende av en enskild händelse, även om den fortfarande påverkas av den allmänna marknaden.

Spridning mellan branscher

Olika branscher påverkas av olika drivkrafter. Banker påverkas till exempel av kreditförluster, räntemiljö och reglering. Fastighetsbolag kan påverkas av finansieringskostnader och fastighetsvärden. Teknikbolag kan påverkas av tillväxtförväntningar, konkurrens och värderingsnivåer.

Om alla investeringar finns i samma bransch kan portföljen bli sårbar för just den branschens problem. Branschmässig riskspridning innebär att man inte låter en enskild sektor dominera utan att vara medveten om konsekvensen.

Spridning mellan länder och regioner

En svensk sparare kan ha stor exponering mot Sverige utan att tänka på det, särskilt om arbetsinkomst, bostad och pension redan är kopplade till svensk ekonomi. Genom internationella investeringar kan portföljen få exponering mot fler ekonomier och valutor.

Geografisk spridning innebär samtidigt nya risker. Valutaförändringar, politiska beslut, skatteregler och olika marknadsförhållanden kan påverka resultatet. Det är alltså inte automatiskt bättre, men det kan minska beroendet av ett enda lands utveckling.

Spridning mellan tillgångsslag

Aktier, räntefonder, sparkonton, råvarurelaterade placeringar och andra tillgångar beter sig inte alltid likadant. Aktier har ofta högre osäkerhet på kort sikt, medan räntebärande placeringar kan påverkas av ränteförändringar, kreditrisk och inflation.

En blandning av tillgångsslag kan göra portföljens svängningar annorlunda än om allt ligger i aktier. Men även ränteplaceringar kan falla i värde, och kontanter kan tappa köpkraft om priserna stiger. Därför behöver riskspridning förstås utifrån både värdeförändring, tidshorisont och behov av likviditet.

Vad skyddar riskspridning inte mot?

Riskspridning kan minska vissa risker, men den tar inte bort investeringsrisk. Det är viktigt att skilja på risker som kan spridas bort och risker som hela marknaden kan drabbas av.

Den skyddar inte helt mot marknadsfall

När börser faller brett kan många aktier och fonder minska i värde samtidigt. Vid oro för ekonomi, inflation, räntor eller geopolitik kan sambanden mellan olika marknader öka. Då kan även en bred portfölj påverkas negativt.

Den skyddar inte mot fel tidshorisont

Om pengar behövs inom kort kan även en väl diversifierad portfölj vara olämplig för hög risk. Riskspridning ändrar inte det faktum att värdet kan vara lägre just när pengarna behövs. Tidshorisonten är därför central.

Den skyddar inte mot höga avgifter

En portfölj kan vara bred men ändå dyr. Fondavgifter, courtage, valutaväxlingskostnader och andra kostnader kan påverka nettoutfallet. Diversifiering bör därför inte bedömas isolerat från kostnader.

Den skyddar inte mot att man inte förstår innehaven

Fler investeringar innebär inte alltid bättre kontroll. Om portföljen består av många fonder med liknande innehav kan riskspridningen vara mindre än den ser ut. Om den innehåller komplexa produkter kan riskerna vara svåra att överblicka.

Kan man sprida för mycket?

Ja, det går att sprida investeringar på ett sätt som gör portföljen svår att förstå och följa upp. Det kallas ibland överdiversifiering, men problemet är ofta inte antalet innehav i sig utan bristande överblick.

En person kan till exempel äga tio olika globalfonder som i praktiken har många av samma största innehav. Det kan ge en känsla av stor spridning, men den faktiska skillnaden mellan fonderna kan vara begränsad. Samtidigt blir det svårare att se den totala avgiftsnivån och hur mycket som egentligen ligger i olika regioner eller branscher.

För många enskilda aktier kan också leda till att varje innehav följs ytligt. Om investeraren inte hinner förstå riskerna i bolagen kan portföljen bli bred på papperet men svag i beslutsunderlaget.

Risker, nackdelar och begränsningar att tänka på

Riskspridning är ett verktyg, inte en garanti. Alla investeringar innebär osäkerhet, och värdet kan både stiga och sjunka. En diversifierad portfölj kan fortfarande påverkas av breda börsfall, ränteförändringar, valutaförändringar, inflation, politiska beslut och oväntade händelser.

En annan begränsning är att riskspridning kan minska både negativa och positiva utslag från enskilda innehav. Om ett bolag går mycket bra får det mindre effekt i en bred portfölj än i en koncentrerad portfölj. Det kan vara rimligt för den som vill minska beroendet av enskilda utfall, men det är ändå en avvägning.

Det finns också en praktisk risk: att man tror sig ha större spridning än man faktiskt har. Flera fonder kan exempelvis äga samma stora bolag, och flera branscher kan påverkas av samma ränte- eller konjunkturfaktor. Därför är det klokt att se till helheten, inte bara antalet rader i depån.

Vilka frågor kan hjälpa när man bedömer sin riskspridning?

För att förstå riskspridningen kan man ställa några kontrollfrågor. De ger inte ett färdigt svar, men kan göra portföljen lättare att granska.

• Är sparandet beroende av ett enskilt bolag, en fond eller en bransch?
• Finns exponering mot flera länder och valutor, och förstår jag vad det innebär?
• Hur stor del är placerad i aktier jämfört med räntebärande placeringar eller kontanter?
• Behöver jag pengarna inom kort, eller finns en längre tidshorisont?
• Är avgifterna rimliga i förhållande till vad jag får?
• Äger flera fonder i praktiken samma typ av innehav?

Poängen är inte att hitta en perfekt fördelning som passar alla. Riskspridning behöver bedömas utifrån syfte, tidshorisont, ekonomisk situation och hur stora värdesvängningar man kan hantera.

Vanliga frågor om riskspridning

Är en fond alltid tillräcklig riskspridning?

Inte alltid. En bred fond kan ge stor spridning, men en smal fond kan vara koncentrerad till en viss bransch, region eller strategi. Det beror på fondens placeringsinriktning och faktiska innehav.

Är riskspridning samma sak som diversifiering?

I vardagligt språk används orden ofta på samma sätt. Diversifiering är ett annat ord för att sprida risk mellan olika investeringar eller typer av tillgångar.

Kan riskspridning göra att jag inte förlorar pengar?

Nej. Riskspridning kan minska beroendet av enskilda investeringar, men den kan inte förhindra att en portfölj faller i värde när marknaden utvecklas negativt.

Hur många aktier behövs för riskspridning?

Det finns inget antal som passar alla. Det viktiga är inte bara hur många aktier som finns, utan hur olika de är när det gäller bransch, marknad, risknivå och drivkrafter.

Kan man ha riskspridning även utan aktier?

Ja. Riskspridning kan även handla om att fördela mellan exempelvis sparkonto, räntefonder och andra tillgångar. Men varje typ av tillgång har egna risker och begränsningar.

Hur ofta bör man se över sin riskspridning?

Det kan vara rimligt att se över portföljen vid större livsförändringar, ändrad tidshorisont eller när en viss del har blivit mycket större än planerat. Exakta intervall beror på den egna situationen.

Disclaimer

Denna artikel är allmän och utbildande information. Den är inte personlig finansiell rådgivning, juridisk rådgivning, skatterådgivning, redovisningsrådgivning, kreditrådgivning eller investeringsrådgivning. Investeringar kan öka eller minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital. Regler, avgifter, fondinnehav och marknadsförutsättningar kan förändras, så kontrollera alltid aktuell information och överväg att kontakta en kvalificerad rådgivare vid behov.