Factoring eller fakturabelåning: skillnader, avgifter och vem som tar risken

Factoring och fakturabelåning är två sätt för företag att frigöra pengar ur obetalda kundfakturor. De används ofta när betalningstiderna är längre än företagets behov av likviditet, men lösningarna fungerar inte på exakt samma sätt. Den här artikeln förklarar skillnaderna, vanliga avgifter och vem som normalt bär risken om kunden inte betalar.

Kort svar: factoring och fakturabelåning är inte samma sak

Factoring innebär i regel att företaget säljer eller överlåter kundfakturor till en finansiär, ofta ett factoringbolag eller en bank. Finansiären betalar ut en del av fakturabeloppet direkt och tar sedan hand om hela eller delar av hanteringen mot kunden.

Fakturabelåning innebär i stället oftast att företaget lånar med kundfordringarna som säkerhet. Fakturorna används som underlag för kredit, men företaget har vanligen kvar ett tydligare ansvar för återbetalningen. Begreppen används ibland olika av olika aktörer, så avtalet är viktigare än produktnamnet.

Den praktiska skillnaden gäller främst tre frågor: vem äger fakturan, vem sköter kontakten med kunden och vem står för förlusten om kunden inte betalar.

Vad är skillnaden mellan fakturabelåning och factoring?

Ägandet av kundfordran kan skilja sig

Vid factoring kan fakturan överlåtas till finansiären. Det betyder att finansiären får rätt att ta betalt av kunden. I vissa upplägg säljs fakturan med regress, vilket betyder att företaget kan behöva köpa tillbaka eller ersätta fakturan om kunden inte betalar. I andra upplägg kan fakturan säljas utan regress, men då brukar kreditprövningen av kunden vara striktare och kostnaden kan vara högre.

Vid fakturabelåning är fakturan oftare en säkerhet för en kredit. Företaget får ett förskott baserat på godkända fakturor, men bär ofta det huvudsakliga ansvaret om kunden inte betalar. Finansiären kan ha panträtt eller annan säkerhetsrätt i kundfordringarna.

Kundkontakten kan vara öppen eller diskret

I vissa factoringupplägg meddelas kunden att fakturan är överlåten och att betalning ska ske till finansiären. Det kan vara praktiskt om finansiären sköter reskontra, påminnelser och inkasso. För vissa företag är det en fördel eftersom administrationen minskar.

Det finns också mer diskreta upplägg där kunden inte alltid märker finansieringen, men sådana lösningar beror på avtal, kreditbedömning och rutiner. Vid fakturabelåning kan företaget i vissa fall fortsätta hantera kundrelationen själv, även om betalningsflödet kan styras på ett sätt som ger finansiären kontroll.

Utbetalningen är sällan hela fakturabeloppet direkt

Oavsett upplägg betalas normalt inte hela fakturabeloppet ut omedelbart. Finansiären håller ofta inne en reserv eller säkerhetsmarginal tills kunden har betalat. När fakturan är reglerad görs en slutavräkning, efter avdrag för avgifter, ränta och eventuella justeringar.

Vilka avgifter är vanliga vid factoring och fakturabelåning?

Kostnadsmodellen varierar mellan leverantörer och avtal. Det är därför viktigt att titta på den totala kostnaden, inte bara en enskild procentsats. Vanliga kostnadsposter är:

• Serviceavgift eller factoringavgift: en avgift för administration, fakturaköp eller hantering av kundfordringar.
• Ränta: kostnad för den tid företaget använder förskottet eller krediten innan kunden betalar.
• Uppläggningsavgift: en engångsavgift när avtalet startar.
• Månadsavgift eller minimidebitering: en återkommande kostnad som kan påverka små volymer särskilt mycket.
• Kreditprövningsavgift: avgift för bedömning av kunder vars fakturor ska finansieras.
• Påminnelse- och inkassoavgifter: kostnader som kan uppstå om kunden betalar sent, beroende på avtal och ansvarsfördelning.
• Avtals- eller uppsägningskostnader: kostnader kopplade till bindningstid, minimivolym eller avslut.

En låg procentuell avgift kan bli dyrare än väntat om den kombineras med minimikostnader, korta debiteringsperioder eller avgifter per faktura. Ett företag som skickar många små fakturor kan få en annan kostnadsbild än ett företag med färre och större fakturor.

Vem bär risken om kunden inte betalar?

Riskfördelningen är en av de viktigaste skillnaderna. Det finns ingen regel som alltid gäller för alla produkter, men följande indelning är vanlig.

Factoring med regress

Vid factoring med regress får företaget normalt stå för risken om kunden inte betalar. Finansiären har betalat ut pengar i förskott, men kan kräva ersättning från företaget om fakturan förfaller utan betalning. Det kan likna en kredit med fakturan som underlag, även om administrationen hanteras som factoring.

Factoring utan regress

Vid factoring utan regress tar finansiären i större utsträckning kreditrisken för kundens betalningsförmåga. Det betyder inte att företaget är fritt från ansvar i alla situationer. Om fakturan är felaktig, om kunden bestrider leveransen, om varan inte har levererats eller om fakturan inte följer avtalsvillkoren kan risken ändå falla tillbaka på företaget.

Fakturabelåning

Vid fakturabelåning ligger risken ofta kvar hos företaget. Om kunden inte betalar kan företaget behöva återbetala krediten på annat sätt eller ersätta finansiären med andra godkända fakturor. Exakt vad som gäller styrs av kreditavtalet och säkerhetsvillkoren.

När kan det vara relevant att jämföra dessa lösningar?

Det kan vara relevant att undersöka factoring eller fakturabelåning när ett företag har stabil försäljning men långa betalningstider från kunder. Exempel är företag som levererar till större kunder, offentlig sektor eller andra organisationer med formella betalningsrutiner.

Det kan också vara aktuellt när företaget vill jämna ut kassaflödet vid säsongsvariationer, större projekt eller snabb omsättningstillväxt. Om kostnader för löner, material eller underleverantörer kommer innan kundbetalningarna, kan kundfordringar binda mycket rörelsekapital.

Samtidigt passar lösningarna inte alla. Ett företag med många tvistiga fakturor, svag dokumentation, kunder med osäker betalningsförmåga eller mycket låg fakturavolym kan få svårt att få rimliga villkor. Då kan andra former av företagsfinansiering, intern kreditpolicy eller ändrade betalningsvillkor vara mer relevanta att utvärdera.

Hur kan företaget jämföra offerter på ett sakligt sätt?

För att jämföra alternativ bör företaget räkna på ett typiskt fakturaflöde i kronor, inte bara läsa prislistan. Ett praktiskt sätt är att välja några representativa fakturor och beräkna vad som händer om kunden betalar efter 10, 30, 45 eller 60 dagar.

Frågor att ställa i jämförelsen är:

• Hur stor andel av fakturan betalas ut direkt?
• Vilken avgift tas ut per faktura, per månad och per kund?
• Debiteras ränta dagligen, månadsvis eller på annat sätt?
• Finns minimivolym, bindningstid eller krav på att alla fakturor ska omfattas?
• Vem hanterar påminnelser, bestridanden och inkasso?
• Vad händer om kunden betalar sent eller inte alls?
• Kan vissa kunder eller fakturor nekas finansiering?

Det är också klokt att förstå hur kundrelationen påverkas. Om kunden får betalningsinstruktioner från en extern part kan det vara helt normalt, men företag bör ändå veta hur kommunikationen ser ut och vilka rutiner som används vid försenad betalning.

Risker, nackdelar och att tänka på innan avtal tecknas

Den största risken är att företaget underskattar den totala kostnaden. Avgifter, ränta och reservationer kan tillsammans påverka marginalen, särskilt om fakturorna har låg vinstmarginal eller om kunder ofta betalar sent.

En annan begränsning är beroendet av kundernas kreditvärdighet. Finansiären kan neka vissa fakturor, sänka kreditutrymmet eller ändra villkor om kundbasen bedöms som mer riskfylld. Det kan påverka planeringen om företaget räknar med att alla fakturor ska kunna finansieras.

Det finns även avtalsrisker. Villkor om regress, tvistiga fakturor, kvittningar, kreditnotor och återköp kan få stor betydelse. Företaget bör därför förstå när ansvaret återgår till företaget och vilka dokumentationskrav som gäller för leverans, godkännande och fakturering.

Slutligen kan finansieringen påverka redovisning, nyckeltal och relationen till andra långivare. Hur effekten ser ut beror på upplägg och redovisningsprinciper. Vid osäkerhet bör företaget rådgöra med redovisningskonsult, revisor eller annan kvalificerad rådgivare.

Vanliga frågor om factoring och fakturabelåning

Är factoring ett lån?

Factoring kan likna ett lån eftersom företaget får pengar innan kunden betalar, men juridiskt kan det vara ett fakturaköp eller en överlåtelse av kundfordringar. Vid factoring med regress blir den ekonomiska effekten ofta mer kreditliknande.

Är fakturabelåning billigare än factoring?

Inte nödvändigtvis. Priset beror på fakturavolym, kundernas kreditvärdighet, betalningstid, riskfördelning och vilka tjänster som ingår. En lösning med mindre administration kan ha lägre serviceavgift men ändå innebära andra kostnader.

Kan ett företag finansiera alla sina fakturor?

Det beror på avtalet. Finansiären kan kräva att kunderna godkänns, att fakturorna är ostridiga och att leveransen är genomförd. Fakturor till vissa kunder eller med särskilda villkor kan nekas.

Vad betyder regress i factoring?

Regress betyder att finansiären kan kräva betalning från företaget om kunden inte betalar fakturan enligt villkoren. Det är därför en central avtalsfråga när riskfördelningen jämförs.

Påverkas företagets kunder av factoring?

I många upplägg får kunden information om att betalning ska ske till finansiären. Hur tydligt detta märks beror på modell, betalningsrutiner och vem som sköter kundreskontra, påminnelser och kravhantering.

Vilka företag bör vara extra försiktiga?

Företag med många bestridda fakturor, svaga marginaler, låg fakturavolym eller osäker dokumentation bör granska villkoren särskilt noggrant. Små avgifter kan få stor effekt om volymen är låg eller betalningarna ofta försenas.

Viktig information

Denna artikel är allmän och utbildande information. Den är inte personlig finansiell, juridisk, skattemässig, redovisningsmässig, kreditrelaterad eller investeringsrelaterad rådgivning. Avgifter, villkor och regler kan ändras och bör kontrolleras i aktuella avtal och hos relevanta rådgivare eller myndigheter.

Disclaimer

Artikeln är endast allmän och utbildande information och ska inte ses som personlig finansiell, juridisk, skattemässig, redovisningsmässig, kreditrelaterad eller investeringsrelaterad rådgivning. Avgifter, villkor och regler kan ändras och bör kontrolleras mot aktuella avtal och relevanta rådgivare eller myndigheter.